Författare: per

Publicerat

Att uppfylla lagen, ett liv i kärlek

”…och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta.” - Matt 24:12

Det här är Jesu ord om vad som kommer känneteckna tiden innan han kommer tillbaka.

Man skulle kunna tro att legalism är den största utmaningen för kyrkor att hålla sig borta ifrån idag. Kyrkan har historiskt i olika perioder tenderat att fokusera mer på yttre saker än förändring som börjar inifrån. Men Jesus säger att i den sista tiden är det istället laglösheten som kommer växa och till slut dominera.

Ett vanligt missförstånd då som nu är att Jesus kom för att avskaffa lagen. Men Jesu problem med de lag- och skriftlärda var inte att de lärde ut lagen, utan att de var hycklare. De levde inte som de lärde. – Gör vad de säger, sa han, men inte vad de gör.

Jesus kunde lagen minst lika bra som de skriftlärda. Men han praktiserade den också. Och egentligen är det inte konstigt att Jesus höll den högt. Och det här är nyckeln: Summan av lagens budskap, säger Jesus, är kärleken. – Att ”älska Herren, och sin nästa som sig själv”. Och det är han tydlig med i sin bergspredikan, som citatet ovan kommer ifrån, att det också gäller oss. Att vi ska leva som han levde.

Det är också därför Jesus ställer laglöshet och kärlekslöshet i direkt relation till varandra. Lagen är inte till för mig utan för att min omgivning ska ha det bra.

De flesta inser förr eller senare att vi har stora brister på det här området. Men vi inser förhoppningsvis också att det inte är lagen det är fel på utan att vi är i behov av hjälp. Det är, för att ta en bild, inte spegeln det är fel på om vi upptäcker att vi är smutsiga framför den. Den visar oss bara vårt tillstånd. Och det, säger Paulus, är också lagens syfte.

– Att peka mot honom som både kan tvätta bort det som varit och genom sin Ande fylla oss med den kärlek vi saknar för att våra liv mer och mer ska bli lika hans. En välsignelse både för Gud och de vi har omkring oss.

”Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden”. - Rom 8:4
Publicerat

Dagligt bröd för idag

”Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Herrens mun.” - 5 Mos 8:3

Mannat som Israel fick under sin ökenvandring är en bild på Guds ord. Och löftet de fick var att Gud skulle förse dem med vad de behövde idag. Han skulle förse dem även imorgon. Men det som skulle mätta dem imorgon skulle de få imorgon. Gud ville träna dem att tro. Att lita på att även om de idag inte såg vad som skulle bära morgondagen så skulle de lära sig att förtrösta på att Gud skulle hålla sitt löfte även om den.

– Var dag har nog av sitt eget, sa Jesus och – Låt morgondagen själv bära sitt bekymmer. Så ofta beror vår stress, ångest och oro på att vi fastnar i framtidsprognoserna och inte ser att Gud faktiskt hjälper oss idag. Att han har ett ord av hopp för vår situation just nu. Framtiden vilar i Guds händer, men Gud har allt vi behöver för att kunna leva idag. Det är både en trygghet och en tröst.

”Själv han är mig alla dagar nära, för var särskild tid med särskild nåd. Varje dags bekymmer vill han bära, han som heter både Kraft och Råd. Morgondagens omsorg får jag spara, om än oviss syns min vandrings stig. ”Som din dag, så skall din kraft ock vara”, detta löfte gav han mig.” - Lina Sandell-Berg
Publicerat

Med böjda knän inför universums herre

”Då faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheters evighet. De lägger ner sina kronor inför tronen och säger:
"Värdig är du, vår Herre och Gud, att ta emot lov och ära och makt, för du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat." - Upp 4:10-11

Att buga sig eller böja knä har i alla tider varit ett sätt att visa heder eller erkänna något större. I Bibeln ser man det det ofta. Både i mötet med människor, men också i bön inför Gud.

En utmaning i vår tid är att den förståelsen delvis gått förlorad. Gud är för oss i bästa fall en god far eller vän, men inget mer. Vår jämlike. Och så glömmer vi att han är allsmäktig och av evighet och vi skapade av stoft.

Satan erbjöd alla världens riken i utbyte mot att Jesus föll ner och tillbad. Även en ond andevärld förstår kraften i böjda knän. Det visar vem eller vad vad vi ställer oss i allians med. Och med böjda knän är det som uppenbarelseboken beskriver världshistoriens klimax: när en hel värld ser och förstår vem den korsfäste Messias var.

Att ödmjuka sig under universums herre och skapare och ge honom sin hyllning är egentligen det mest naturliga en människa kan göra. Det påminner oss, den fysiska kropp vi fått, och också en osynlig värld vilka vi är och vems vi är. Makt med Gud demonstreras inte genom mänskliga spända muskler utan i ödmjukhet inför honom som äger all makt. Och i det kan vi sen få höra: ”Res dig upp, var inte rädd!”. Gud vill inte kuva oss utan att vi ska kanalisera vårt behov av tillbedjan åt rätt håll, till den som för alltid är värd den. Det är de ödmjuka, sa Jesus, som kommer att ärva jorden”.

Publicerat

Guds kärlek i ett människohjärta

Världen är en ganska trasig plats. Det ser visserligen inte alltid ut så. I fredstider, under ekonomisk tillväxt och när vi gör vetenskapliga framsteg som underlättar livet för många kan det kännas som vi är på rätt väg. Men det är när saker ställs på sin spets som det visar sig vad vi har i våra hjärtan.

Det handlar inte om vilken del av världen vi kommer ifrån eller hur välutbildad och informerad man är. Atomvetenskapen har tex värmt upp och gett energi åt flera länder i årtionden men har också i form av vapen dödat hundratusentals människor. Kunskap ger oss bara förmågan att göra både mer gott och mer ont. Det löser inte roten av vårt problem.

Människans utmaning är hennes hjärta. Själviskheten. Det kan ta sig i olika uttryck eller ta sin inspiration ifrån olika källor eller ideologier, men det är hjärtat det handlar om. Motsatsen skulle vara hjärtan fylla av kärlek. Men det är inget vi människor själva kan producera i det mått vi skulle behöva för att återställa vår värld. Svaret, säger Bibeln är att ”Gud är kärlek”, att han vill bo i dens hjärta som släpper in honom. Johannes, kärlekens apostel förklarar det så här: ”Vi älskar för att han först har älskat oss”. När vi öppnar upp för, och får uppleva och förstå hans kärlek, då händer något i oss som gör oss kapabla att ge och sprida kärlek vidare.

Jesus är mänsklighetens exempel. Han visade oss vägen genom att ge sig själv, osjälviskt, till och med för den blodtörstig pöbel som ville se honom avrättad. Han är vår fredsfurste och han har lovat att en dag regera på jorden. Det vi behöver är att låta honom personligen göra det som behöver göras med våra hjärtan. Att han blir vår personlige frälsare. Han kan förvandla hjärtan att bli som hans. Vi kan inte ge vår omgivning något vi inte har. Men han har det världen behöver. 🌅

Publicerat

Att vara känd i den andliga världen

Bibelns Job var en person om vilken Satan av Gud får höra att: 

 ”På jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda."  - Job 1:8

Några tusen år senare kommer Paulus namn upp när några misslyckat försöker driva ut en ande ur en person: – Paulus vet vi vem det är, säger anden, men vilka är ni?
– Acts 19:15-16

När Jesus förundras över en officers tro så verkar det vara utifrån hans förståelse för hur det här sakerna fungerar. – Att vara känd, respekterad och en maktfaktor i andevärlden handlar om att själv förstå och leva under auktoritet. (Luk 7:8-9) På samma sätt som en polisman har hela rättsväsendet bakom sig när han själv är underordnad lagen och sina överordnade, men förlorar den om han själv inte håller sig till reglerna, så får en människa andlig auktoritet i Jesu namn bara när hon själv i underordnad lydnad gjort Jesus till verklig herre i sitt liv. Då har fienden inget att sätta emot.

Som Paulus säger: 

”Vapnen vi strider med är inte köttsliga utan har kraft från Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig mot kunskapen om Gud. Vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus, och vi är beredda att straffa all olydnad så snart er lydnad blivit fullständig.”  - 2 Cor 10:4-6

När vi i lydnad kliver in under Jesus auktoritet måste andevärlden underordna sig våra ord, i hans namn.

Om nu Gud i sin nåd förlåter mig varje gång jag kommer till honom, är det då så noga med att leva ett rent liv?
Ja, om inte annat av ovanstående anledning. Om vi väljer att leva i olydnad gör det det kristna livet kraftlöst och verkningslöst. Men om vi väljer att själva ställa oss under hans auktoritet har Gud chansen att anförtro oss möjligheter att verkligen göra skillnad i andra människors liv.

Publicerat

Nyckelpersoner

”Jag ska ge dig himmelrikets nycklar. Allt som du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som du löser på jorden ska vara löst i himlen.”

– Matthew 16:19

Alla vet nog hur det känns att bli utelåst. Speciellt frustrerande är det om man inte har en aning om var man la sina nycklar senast.

Att ha nycklar innebär ofta ansvar. Ibland är man kanske den enda som har en uppsättning. Ansvarets grad beror också på vart nycklarna går.

När Jesus säger till Petrus att församlingen fått himmelrikets nycklar förstår man att det inte är en liten sak. Det låter egentligen ofattbart att Jesus delar ut så viktiga nycklar. Nycklar innebär som sagt ansvar och ansvar förpliktigar. Mycket i den här världen skylls på Gud men som i många andra fall beror mycket av det som händer, eller inte händer här nere på människan själv. På samma sätt tror jag det är för oss i detta fallet.

”Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni stänger himmelriket för människorna. Själva går ni inte in, och dem som vill komma in hindrar ni från att komma in.” – Matthew 23:13

Fariseerna hindrade människor från att komma in i himmelriket. I deras fall berodde det på deras känsla av exklusivitet och särställning, ”det ska inte vara hur lätt som helst att bara trampa in i något vi kämpat hela våra liv för att uppnå.” (Luk 15:27-30, Joh 9:34) Och det är såklart en inställning vi behöver vara vaksamma på att vi inte har. Men kanske beror vår ineffektivitet på att vi inte förstår vad vi fått i handen. Gjorde vi det skulle vi nog arbeta mycket ivrigare för att hjälpa människor att visa vägen till himmelrikets port och släppa in dem när de kommer.

Precis som Adam fick att förvalta jorden har vi fått att förvalta ”försoningens ord” (2 Cor 5:19). Låt oss inse vilka nycklar vi fått och använda dem flitigt så att många människor får möjlighet att komma in i Guds rike!

Publicerat

Kärlekens lag

Bibeln är full av underliggande referenser mellan det gamla och nya testamentet som det är spännande att gräva fram när man vet om att såna finns där. Några är mer allmänt kända än andra.⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀

Lite mindre känt är kanske pingsten. För oss handlar det om när Den Helige Ande kom till varje person i den första församlingen. Men judarna firar istället högtiden till minne av när lagtavlorna kom till. Vad är då kopplingen?⠀⠀⠀⠀

– Lagtavlornas krav är egentligen ett – Kärlek: ”Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och din nästa som dig själv”.
När Israel gång på gång misslyckats med detta var Guds löfte genom profeten Jeremia:

”Jag ska lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan”. – Jer 31:33

Det Jeremia pratade om var just den helige Ande.
Lagtavlorna skulle ligga i templets innersta och heligaste plats. Den platsen vill den helige Ande vill ha i våra hjärtan.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Paulus säger så här:

”Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss”. – Rom 5:5

…och så här:

”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot”. – Gal 5:22-23

När lagtavlorna gavs var folket i full fart med att dansa kring en guldkalv och 3000 människor dog den dagen. När den helige Ande föll blev istället 3000 människor frälsta. ”Lagens bokstav dödar men Anden ger liv!”
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Vad är då sensmoralen i detta?
Inga yttre paragrafer kan kuva vår fallna natur, men inbjuder vi den helige Ande i våra liv fyller han våra hjärtan med en inre motivation och kraft att leva i kärlek, både till Gud och människor!

Publicerat

Påskyndad ankomst

”När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta! Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor”. – 2 Peter 3:11-13

Det står att vi kan påverka, påskynda, vilken dag då denna värld byts ut mot en ny himmel och en ny jord. Grundtextordet för påskynda är ”speudō”, som ju låter bekant. Anledningen till att det dröjer beror, säger Petrus, på Guds tålamod, att han vill ge alla möjlighet att omvända sig. På ett annat ställe står det att ”evangelium först måste predikas för alla folk, sen ska änden komma” (Matt 24:14). Med andra ord, ju mer ivriga vi är att dela med oss av evangelium ju fler kommer få höra och kunna ta ett beslut och ju fortare kommer dagen vi och denna jord längtar efter.

Kanske skulle man kunna jämföra med Israels folk i öknen. Guds tanke var egentligen att de skulle få gå in i det förlovade landet ganska snart efter att de lämnat slaveriet i Egypten, och inte traska runt i öknen en hel livstid. Men deras otro och rädsla att våga göra det Gud bett dem om höll dem kvar i öknen mycket längre.

Gud har betrott oss med försoningens ord (2 Cor 5:19), det är inte han som kommer göra det. Han har gett oss uppdraget. – Gud hjälp oss att ta vara på varje tillfälle så vi är frimodiga att dela med oss av vad vi fått så att den dagen inte behöver dröja lika länge!

Publicerat

En nedstämd själ

”Jag vill säga till Gud, min klippa: ”Varför har du glömt mig? Varför måste jag gå sörjande, trängd av fiender?””

– Ps 42:10

⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀

I vår tid pratar man mycket om vikten av att hålla ordning på sitt tankeliv och att vara medveten om vilka tankar man ger plats för, i både kristen och profan litteratur. Det är bra och kan ha en stor betydelse för att negativa och felaktiga tankar kan ha en väldigt destruktiv inverkan på oss.

⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Men ibland är det som att nedstämdhet eller frustration ändå kryper sig på trots våra ansträngningar och Gud känns väldigt långt borta. Vår fiende tar då också tillfället i akt att få en att tro att det beror på att Gud inte är riktigt nöjd med oss och därför straffar oss med sin frånvaro.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
En tröst då tycker jag är att det är samma känslor som beskrivs i många av psalmerna. Flera av bibelns gudsmän hade samma upplevelser, trots att de var mitt i Guds plan för sina liv. Vi kan göra mycket mer än vi ibland tror när det kommer till att ta kontroll över våra tankar och känslor, men Guds närvaro och omsorg styrs inte av hur vi känner.

Ibland är det bara som det är, och vi kanske aldrig får veta varför, men det viktigaste då är att inte gå på lögnen att det är Gud som stöter bort oss. Gud är van vid att människor stöter bort och väljer bort honom, men han väljer inte bort någon som kommer till honom. Han älskar oss mer än vi kan förstå och om vi bara litar på det, ger det lite tid och inte ger upp så kommer själen ikapp igen.

⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀

”Jag väntade och väntade på Herren, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.

Han drog mig upp ur fördärvets grop, upp ur den djupa dyn.

Han ställde mina fötter på klippan och gjorde mina steg fasta, han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud.”

– Ps 40:2-4a

Publicerat

Vill Gud alltid hela?

I olika sammanhang har man ju olika syn på den frågan. En av orsakerna är troligtvis för att vi inte alltid ser att alla blir botade när vi ber för dem. Utifrån en del verser i bibeln kan man få bilden av att Gud använder eller tillåter sjukdom av olika anledningar. För att fostra sitt folk eller straffa synd, eller som i Jobs fall för att pröva honom. Flera bibelord visar att synd och sjukdom är nära sammankopplade*. Sjukdom och död var också den förbannelse som drabbade världen när de första människorna föll.

Gudsbild
De som hävdar motsatsen, att Gud aldrig skulle ha någonting med sjukdom att göra, hänvisar bla till att det ser märkligt ut att Gud, som vi kallar vår far, skulle tillåta eller aktivt lägga sjukdomar på människor av olika anledningar. Vilken far skulle göra något sånt? Och skulle inte Gud alltid vilja att den som drabbas av sjukdom blev frisk?

Bryggan mellan dessa två uppfattningar finns i Jesaja 53. Synd, sjukdom och död är nära sammankopplade. Och syndens förbannelse leder forfarande till död. Men Gud lade allt detta på sin son. Han tillät och var aktivt delaktig i att lägga, inte bara all synd utan också all sjukdom och smärta på honom. Syndens förbannelse drabbade honom. Och igenom hans sår är vi helade!

Spelar det någon roll vad jag tror?
Om jag inte känner till Guds intentioner och vad han gjort kommer jag inte be med samma övertygelse om helande. Och kommer inte miraklet kan jag tro att det beror på Guds ovilja eller ”högre syften”. Jesus var Guds inkarnation på jorden. Och för honom var det alltid ”Jag kan och jag vill bota”. Och ser vi för lite av helanden får vi med ännu större iver be bönen: – Låt ditt rike komma, och låt din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden!

*Gen 28:21-22, Gen 32:39, Lev 12:10