”Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem växte kraftigt.” Apg 6:7a
Jesus hade tolv lärjungar. Alla skulle tränas för att med den Helige Andes hjälp ta över uppdraget att sprida Guds rike när Jesus lämnat jorden. Men även om de ingick i historiens mest priviligierade lärjungateam; där Jesus själv var läraren, diskuterade de ändå vem som var störst i gruppen.
I Bibelns olika kontexter var ekonomiskt välstånd också en indikation på Guds erkännande. Det är ett arv vi till viss del också fått med oss. Men för många av de Jesus konfronterade hade deras rikedom blivit en avgud.
Ju mer man ser lärjungarnas arbete efter pingstdagen så är det tydligt att de inte längre mätte personlig framgång i eventuella roller eller ekonomiska tillgångar. Det var funktioner och medel som skulle underlätta arbetet men inte längre vad de sökte för sakens skull.
Frågan de ställde sig var: Hade Guds ord haft framgång? Hade människor kommit till tro? Blev människor helade? Befriade från destruktiva liv, från syndens slaveri på olika områden? Hade människor tagit till sig Guds ord, tagit vara på det och börjat älska och leva det?
När vår egen upplevelse av framgång mäts i dessa saker då blir livet inte ett jagande efter eget erkännande eller överflöd utan ett med mycket djupare mål och mening. Som ekar in i evigheten.