Att ha blicken riktad mot lönen

Paulus säger i sitt brev till Timotheus att människorna i den sista tiden kommer att ”älska njutning mer än Gud” (2 Tim 3:4). Man kan fundera på exakt vad Paulus menar. Ordet han använder är ”philēdonos” som är sammansatt av orden ”philos” och ”hēdonē”. Philos betyder att älska, hēdonē betyder ungefär ”sinnlig njutning”. Inget av orden är direkt okända i vårt språk. Philos hittar man tex i filosofi”kärlek till lärdom”, hēdonē har bland annat gett namn åt hedonismen, som ursprungligen är en grekisk filosofisk inriktning ursprungligen från 300-talet f.kr. som menar att njutning är livets högsta mål.

Hedone är också namnet på en av antikens gudinnor. Hon var i den grekiska mytologin dotter till kärleksguden Eros och den vackra prinsessan Psyche. Paulus levde i en tid med mycket grekiska influenser och det är ju inte omöjligt att han smyger in en refererens till den samtida gudakulten – ”Människorna ska älska Hedone mer än Gud”. Dvs man följer inte längre Gud utan dyrkar i praktiken avgudar i sin strävan efter olika sorters njutning.

 Även om den grekiska gudakulten är flera tusen år gammal och hedonismen kom till några hundra år innan Jesus föddes så kan man se att de tankegångarna, precis som Paulus förutspådde, blir mer och mer gällande. Och jag tänker att det också gnuggar av sig på oss kristna. Vi säger kanske: ”Gud har ju skapat världen för att vi ska njuta av den” vilket i och för sig är sant inom de ramar han gett oss, men som så mycket annat så kan det lätt ta överhanden och bli viktigare än vårt uppdrag, som ibland kan innebära allt annat än njutning.

Paulus säger i fortsättningen av brevet till Timotheus: 
”Men du har troget följt mig i lära och liv, i målsättning och tro, i tålamod, kärlek och uthållighet, i de förföljelser och lidanden som drabbade mig… Vilka förföljelser har jag inte fått utstå! Men Herren har räddat mig ur dem alla. Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda. Men onda människor och bedragare ska gå allt längre i sin ondska, de bedrar och är själva bedragna”. – 2 Tim 3:10-13

 

Så utmaningen vi har är att inte bedra oss själva. – Gud vill inte plåga oss. Och han har gett oss förmågan att njuta. Men han har också ett längre perspektiv. På sådd följer skörd och vårt liv på jorden är på många sätt en sådd (Gal 6:7). Och att så är inte belönande i sig utan handlar om att ge ut. – Man kanske inte ens får se skörden av det man gjort under sin livstid. Men Gud har lovat att ge oss lön för det vi offrat gett ut (Hebr 6:10). Och har vi inte sett det här kan vi vara säkra på att Gud sparat det åt oss.

Om Mose står det så här:

”Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen”. – Hebr 11:25-26

Amen

Skapad till att regera

Gud sa till de första människorna att människan skulle råda över djuren. Senare benämns ormen, som sen bedrog dem, som ”listigare än alla ”djur””. Tanken var aldrig att jorden skulle regeras av den onde, ormen, men att människan skulle råda över både honom och över synden. Men genom syndafallet blev det ombytta roller. – Jorden hamnade i ”den ondes våld”.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
När Jesus sen kom som människa tog han för mänsklighetens räkning tillbaka den position de första människorna lämnat ifrån sig till ormen. Jesus säger:
Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och över fiendens hela välde. Ingenting ska någonsin skada er. (Luk 10:19)
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Det vi står inför är ett personligt val, precis som de första människorna, att ta den positionen och behålla den friheten eller att lämna ifrån oss den.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
När Mose och Israel skulle befolka landet Gud gett dem stod de inför en liknande situation. Landet var redan deras, det skulle visserligen innebära strid, men Gud hade lovat dem att de skulle vinna alla dessa. Problemet var att de inte trodde på att vad Gud sagt var sant och därför vågade de inte korsa gränsen till landet. De lät sina fiender bestämma deras framtida öde.
Anledningen var att de såg på dem som jättar och på sig själva som små gräshoppor, när det som vi vet i verkligheten såg helt annorlunda ut.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Gud vill förändra vår självbild, att vi ska se på de jättar vi tycker oss möta med Guds ögon. Då kan man leva utifrån det syfte som Gud från början skapade oss att leva, och äga den plats och roll han gett oss att förvalta.

One touch of the King changes everything

Kvinnan hade varit allvarligt sjuk i 12 år, utan att ha fått hjälp, och hon var enligt rådande lag ”oberörbar” och oren pga sitt sjukdomstillstånd (Lev 15:25). Men så fick hon höra talas om att det nu fanns en i staden som kunde bota sjuka. Hon hade förstått att det räckte att bara röra vid honom. Så hon trängde sig fram i folkmassan som följde honom tätt inpå, nådde tofsen på hans mantel, och blev ögonblickligen helad. Men mannen som var jude, precis som hon, skulle enligt lagen inte kommit nära en sådan kvinna, eftersom det nu gjort honom oren istället.

Storyn är hämtad från Lukas evangelium i bibeln och det jag tror det den här berättelsen vill säga är att den mannen, Jesus, som gjorde kvinnan frisk och samtidigt själv blev oren, föddes på jorden för att göra just det. Han lät prostituerade, tjuvar, brottslingar, syndare och brustna människor som du och jag röra vid honom för att kunna bota dem och ta på sig deras sjukdom, synd och allt det de samlat på sig, bära det till korset och själv betala priset för det.

Och jag tror också att samma sak gäller fortfarande. Om någon sträcker sig mot honom för att nå fram till honom vill han möta den personen, ta över det bagage som tynger och låta den människan få uppleva det helande som hon behöver och längtar efter.

Luk 8:43-48

Ordet visar mig min identitet

”Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. Om någon är ordets hörare men inte dess görare liknar han en man som ser sitt ansikte i en spegel. När han har sett sig själv och gått sin väg glömmer han genast hur han såg ut. Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör”. – James 1:22-25

 

En riktig spegel ger en objektiv upplysning om hur vi ser ut, utan att försköna eller göra fulare. Ibland kan man uppleva spegeln som en negativ påminnelse om att man inte duger. Och så skulle man kunna läsa det här bibelordet. – Att ordet avslöjar vilka vi verkligen är, och att det inte är någon rolig läsning. I ett avseende har ordet den funktionen; att vi ska se om något inte står rätt till så att vi kan förändra det. Men här tror jag Paulus betonar något annat. Att ordet är en positiv påminnelse om min identitet, hur Gud ser på mig. Ordet hjälper mig med en av människans största frågor: ”Vem är jag?”

 

”Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden”. – 2 Cor 3:18

 

Guds ord kommer från den mun som uttalade orden som skapade mig, mitt ursprung. Att lära känna honom är att lära känna sig själv. Versen säger att se på honom är att se sig själv. Som i en spegel. Och när vi lär känna honom blir vi också mer lika honom, och inget kunde vara mer naturligt; vi kommer ur honom, vi är skapade till hans avbild, och vi bär på hans DNA. Det är utifrån den identiteten som vi sen agerar, blir ordets görare, och det är då allt faller på rätt plats. Om jag ständigt låter hans ord påminna mig om vem jag är, och agerar utefter det så kommer jag inte att bedra mig själv utan bli salig i det jag gör.

Avicii 1989-2018

Så tragiskt att höra om att artisten Avicii gått bort, bara 28 år gammal. Tim Bergling, som han egentligen hette var känd, inte bara för sin musik utan också för sin sympatiska personlighet av de som kände honom eller jobbade med honom. Ser man dokumentären om hans karriär, förstår man att han också kämpade med en hel del mörker. Redan hans val av artistnamn Avicii berättar han vid ett annat tillfälle betyder ”the lowest level of Buddhist Hell”, alltså en plats av ständig plåga. Kanske upplevde han livet så, och att musiken gav honom lite lindring. Kanske tänkte han att arbete med det han var passionerad för eller att bli erkänd och ekonomiskt oberoende skulle ta udden av detta mörker. Men oavsett hur han tänkte så verkar det som att det inte ville lämna honom.

”Ett liv utan Guds närvaro” är det sätt på vilket den kände teologen C. S. Lewis i sin tur beskriver helvetet. – Att inte längre ha tillgång Guds kärlek och nåd. Det som bibeln beskriver som eldsflammor menar Lewis handlar om den förärande ångest som plågan av en total frånvaro av Guds närvaro innebär.

När jag såg dokumentären om Aviciis liv kan jag inte låta bli att tänka på vilken skillnad ett möte med Gud skulle kunna gjort i Tims liv. Bara vetskapen om att Gud fanns där vid hans sida, att han inte var ensam i sin kamp. Vi vet inte varför hans liv så snabbt tog slut. Kanske var det en olycka, och kanske hade han fått frid med Gud. Men för mig var det en väckarklocka.
Jag har fått höra evangelium, det glada budskapet om frihet och om ljus för de som är bundna och de som sitter i mörker och som inte vet hur de ska ta sig ur det.

– Gud hjälp mig att dela med mig av det på ett sätt som jag kan så att fler kan få uppleva att få frid med Gud och bli räddade för evigheten.

 

 

För vems skull?

”Och om jag delar ut allt jag äger och om jag offrar min kropp till att brännas men inte har kärlek, så vinner jag ingenting.” – 1 Cor 13:3

Som människa kan det ibland vara svårt att veta med vilka motiv vi gör de saker vi gör. Två personer som ger bort en lika stor summa pengar till en behövande kan ju medvetet eller undermedvetet ha helt olika mål. Man kan ha ett genuint intresse av att hjälpa, men det kan också handla om att man med sina goda handlingar egentligen är mer intresserad av att visa alla just hur god man tycker att man är.

”Vad ni än gör, gör det av hjärtat, som för Herren och inte för människor. Ni vet att det är av Herren ni ska få arvet som lön. Det är Herren Kristus ni tjänar.” – Col 3:23-24

Hur ska man då veta hur man ska göra i olika situationer när det kan vara svårt att urskilja sina egna motiv? När det dessutom också ibland är svårt att se vad som är det verkligt bästa att göra.  ”Hjälper eller skälper jag nu?” – Svaret är att vända sig till honom som aldrig har annat än rena och goda motiv, och som dessutom också vet allt. ”Vad skulle du ha gjort, Jesus?”.

När vi gör Jesus till herre och lyder honom behöver vi inte vara lika självupptagna och fokuserade på att reda ut hur pass ädla våra egna motiv är. – Han är ju aldrig självisk och vill alltid gott, både för oss och för de omkring oss. Den som beslutar sig för att följa och lyda honom, och gör så, kommer ju därför att leva ett liv för andras bästa. – För när vi gör det vi gör för hans skull kommer det alltid att bli till något gott för andra.

”Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.” – Matthew 25:4

 

Att be om vishet

 

”Ge mig nu vishet och förstånd till att vara ledare och anförare för detta folk. För vem kan annars vara domare för detta ditt stora folk” – 2 Chr 1:10

Mycket av den oro som kan prägla vår vardag beror nog ofta på att vi inte vet hur vi ska hantera olika saker som vi möter och att vi ställs inför beslut där vi inte vet vad vi ska välja att göra. Det kan handla om olika typer av ansvar, tex ledarskap, föräldraskap, om relationer, vägval i arbete, studier eller annat vi ställs inför. Eftersom vi inte vet hur framtiden kommer att se ut, eller hur våra beslut kommer att påverka oss och de omkring oss är det lätt att känna sig rådvill och orolig.

”Från den dag vi hörde det har vi därför inte upphört att be för er. Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja, med all andlig vishet och insikt”. – Col 1:9

Det vi ofta glömmer är att Gud vet. Han vet om framtiden, han vet vad som är och blir bäst och han kan ge oss vishet och råd för att vi ska veta vad vi ska göra. Gud förebrår oss heller inte för att vi inte vet. Han vet att vi inte vet. Därför vill han att vi ska be om den vishet vi behöver så att han kan ge oss den.

”Då sade Gud till Salomo: Eftersom detta låg på ditt hjärta och du … bad om vishet och förstånd att vara domare för mitt folk som jag har gjort dig till kung över så ska du få vishet och förstånd…” – 2 Chr 1:11-12

En annan sak det här verserna säger är att vishet inte handlar om ett personlighetsdrag. Gud gav kung Salomo något som han inte hade tidigare. På något sätt inplanterade Gud vishet i hans hjärta och i hans tankar för att han bad om det för att kunna leda folket på ett bra sätt. Men vi behöver inte vara kungar för att få det, Gud ger det till vem som helst som behöver och som ber om det.

”Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få.” – Jam 1:5

Vi är inte så ensamma, som vi kan uppleva, utelämnade åt de situationer vi möter utan vi kan be om lösningar direkt från himlen. Himlen vet det vi inte vet och har kunskap och vishet att dela med oss för att hjälpa oss som människor i de situationer vi möter.

”Den som räddar ett människoliv, räddar en hel värld”

”…vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ?” – Mat 16:26

Jesus pratade ofta om saker med ett värde. Om pund, dyrbara pärlor och om pengaförvaltning mm. I en liknelse överlämnades en stor summa pengar att förvaltas, och när uppdragsvgivaren en tid senare gjort räkenskap och fått höra att tillgångarna investerats och förmerats fick förvaltaren beröm för det han gjort, och blev satt över ännu mer.

Man kan fundera på varför Jesus använder sig av såna bilder eftersom han på andra ställen fördömer kärleken till pengar och ägodelar som en drivkraft i livet. (Mat 6:24) Men av det kan man också förstå att hans liknelser handlar om nåt helt annat än fysiska pengar.

När Jesus retoriskt frågar vad ”en människa kan ge till lösen för sin själ” verkar han antyda att en människas själ inte kan mätas i pengar. Ingen som  helst summa pengar kan lösa ut en själ. – Att rädda en människa för evigheten verkar vara den största vinst eller investering någon kan göra. Kanske då det att vi tycker det är svårt att berätta om Jesus för andra inte i första hand beror på vår personlighetstyp utan på att vi bara glömmer vad det är som står på spel, och vad som har ett verkligt värde.

Jesus vill att vår drivkraft ska vara kärlek till Gud, och till människor, men samtidigt uppmanar han oss också faktiskt på olika ställen och sätt att ”samla skatter” i himlen (Mat 6:20). Om vi verkligen inser att bara en enda människas liv är mer värd än allt som kan ägas här nere ger det oss ett mer verklighetstroget perspektiv på vad som är värt något och det gör oss kanske ivrigare i uppdraget att vinna människor för evigheten.

Iklädd Kristus

”Han kände inte igen honom, för händerna var håriga som hans bror Esaus händer. Han tänkte nu välsigna honom, men så frågade han: ”Är du verkligen min son Esau?” Han svarade: ”Ja.”
– Genesis 27:23-24

Konversationen kommer från en situation i bibeln när Jakob lurar till sig något av sin far som hans bror Esau skulle ha: den förstfödda sonens arv och välsignelse. Det var inte vad som helst utan avgörande för framtiden och nåt mellan Gud och mottagaren som inte gick att återkalla.

Esau och hans far Isak hade en speciell relation och Isak hade sett fram emot att välsigna sin son (1 Mos 27:4). Jakob hade inte samma relation men nu hade han lånat Esaus kläder och klätt ut sig för att få sin blinde far att tro att han var Esau. Jakob lyckades och hans liv och framtid förändrades från och med då.

”Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus… Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet”.
– Galatians 3:27-29

Gud är inte blind och går inte att lura men hans vilja är ändå att vi på liknade sätt som Jakob gjorde ska ”ikläda oss Kristus” så att han kan få välsigna oss med allt det goda han lovade Abraham, Isak och Jakob.

Berättelsen om Jakobs välsignelse finns nog där till vår uppmuntran. Vi kanske ser på vår historia som Jakob sen måste gjort. Jakobs namn betydde just bedragare. Men Gud höll ändå sitt löfte, välsignade honom och behandlade honom inte utefter vad han gjort. Och oavsett vilken självbild eller historia vi har vet vi att när Gud ser på oss ser han fortfarande sin älskade son, och det är också så han själv vill att det ska vara.

Vill du se en stjärna…

”Du sade i ditt hjärta:
’Jag ska stiga upp till himlen, jag ska resa min tron ovanför Guds stjärnor. Jag ska sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag ska stiga upp över molnens höjder, jag ska bli som den Högste.’”
– Isaiah 14:13-14

Det är lätt att falla för frestelsen att vilja vara någon eller något som på något sätt höjer sig över mängden. Det var det som blev Lucifers fall, det var det han sedan frestade Jesus med (om han bara föll ner och tillbad) och det var det lärjungarna tävlade om:

”[Jesus frågade] dem: ”Vad var det ni talade om på vägen?” Men de teg, för på vägen hade de talat med varandra om vem som var den störste.”
– Mark 9:33-34

Vad man strävar efter kan vara olika saker. Ingen vill ju verka skrytsam; det står att lärjungarna också teg när Jesus frågade vad de pratat om. Men det handlar troligtvis ofta om strävan efter erkännande och bekräftelse, att vara någon, ha ett yrke, en fin titel, en position eller ett renommé som inger någon form av respekt hos andra.

För Jesus hade resan gått åt motsatt håll. Han hade avsiktligt lämnat sin plats i himmelen på Guds högra sida för att födas i en fattig familj på jorden och betjäna mänskligheten (Mat 20:28). Därför kunde han med uppbackning säga till lärjungarna:

”…den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er ska vara de andras slav.”
– Mat 20:26-27

Det Jesus säger är inte att ett gott rykte, en position eller ett respektabelt yrke är något fel för det han pratar om är en inställning och en attityd: Gud vill inget hellre än att få förändra vår status från slavar (Joh 8:34-36) till kungar (1 Petr 2:9). Men också samtidigt våra attityder från herrar till tjänare (Mark 10:42-43).
För om våra motiv är felaktiga kommer det bara leda i motsatt riktning. (Luk 14:11)

Om det var det här som drog ner en tredjedel av himmelen, det som Jesus frestades med och det apostlarna bråkade om är det kanske förståeligt om det också är en utmaning för oss och något vi också behöver vara vaksamma på.

Phil 2:3-5, Jam 4:10, Mat 11:29, Mat 5:5, Mat 18:3-4