Kategori: Ämnen

Publicerat

Motiverad av fiendens självtillräcklighet

Är du som kristen musiker eller kreatör, ofta allt för självkritisk i det du gör? Och analyserar skapandet i sån noggrannhet, i rädsla för att det inte ska hålla måttet, att det till slut inte blir något av det? – Målet är ju att ära Gud, förvalta sin gåva (hur stor eller liten man kan tycka att den är) och inspirera andra, men perfektion och jämförelse skrämmer till tystnad…

Då tänker jag så här: När lille David stod inför Goliat var det inte Davids tilltro till sin egen förmåga som drev honom. Han hade visserligen inte försummat att träna sitt vapen, både på stora rovdjur och innan det på andra föremål för att få mer styrka och precision. Och på samma sätt är övning och skicklighet inte något man behöver se negativt på. Men just tilltron till sin egen skicklighet var inte Davids motor. Dessutom skulle den som besegrade Goliat  också bli rikligt belönad, men det var inte heller det som drev honom. Det som eggade David till handlingskraft var jättens hån och arrogans mot Gud och hans folk. David stod inte ut med att ingen avbröt Goliats hån eller gjorde något.

Man behöver inte nämna några namn (det är inte poängen, det här handlar egentligen om något större), men det finns gott om aspiranter av artister, inspirerade av, som bibeln säger, helt andra krafter, som så när som klär av sig på världens musikscener och i sina musikvideos och sjunger ut och predikar orenhet och mörker helt utan att tveka, och dessutom har en värld av fans omkring sig. – Det ger mig en liten känsla av vad som triggade David att vara så frimodig och modig. Varför skulle han fega ur när Goliat var så självsäker? David hade ju Gud i ryggen. 

David kunde inte fylla Sauls rustning men han lät sig inte nedslås av det. Han besegrade jätten med sitt vapen. På samma sätt är våra gåvor är unika. Vi ska inte jämföra oss med andra utan använda de vapen, verktyg och gåvor vi personligen fått, om det så inte är större än en slangbella.

Vi tjänar ju på att utveckla våra gåvor och att vilja bli bättre på det vi gör, men inte på att låta jätten jante eller något annat tvinga oss in i perfektionistträsket och så hindras från att göra det Gud kallat oss att göra! Vi som har ett budskap som inte leder till slaveri utan till glädje och frihet; om musikalitet är din gåva, se till att använda den som ett medel att förmedla det budskapet! Och tillåt dig motiveras av att man kan vara frimodig för betydligt mindre!

Publicerat

The Private War of a Saint – David Wilkerson

David Wilkerson talar här på ett styrkande och varmhjärtat sätt om de troendes (som bibeln kallar ’de heliga’) personliga kamp mot ondskan och mörkret. De finns kollektiva strider som vi delar med varandra men en del strider måste vi strida själva, i ensamhet med Gud. En väldigt uppmuntrande predikan för den som går igenom en tuff säsong!

Publicerat

”Livet är som en påse”

Vi människor är som kärl eller behållare. Hållbara eller ömtåliga, hela eller lite trasiga, vackra eller mindre vackra. Men som kärl är vi inte kompletta i oss själva. Det som ger mening är när kärlet blir fyllt med något meningsfullt och blir till god användning. Lite som Hasse Alfredsson sa: ”Livet är som en påse – tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något”

Gud skapade oss som kärl för att han ville fylla oss med sig själv, sin ande. Då blir vi kompletta som människor, kanske fortfarande lika hållbara eller ömtåliga, hela eller lite trasiga, vackra eller mindre vackra men med ett innehåll som ger livet mening, styrka, hopp och liv.

Fyllda blir vi hur vi än gör, men vi själva bestämmer vad vi vill släppa in. Det är lätt att fylla sig med skräp, det gäller ju faktiskt både bokstavligen och andligt. Men Gud kan hjälpa oss att bli av med det som smutsar ner vår andliga insida, tvätta oss rena och göra så att han trivs i oss igen.
Tack Gud för att du vill bo i oss!

Publicerat

När jag tvivlar på min tro

Tvivel är ju en slags motsats till vad jag säger att jag är: troende
Men troende tvivlar självklart ibland också.
Även om tvivel inte är något att eftersträva, så kan det göra att man gräver djupare och resultatet bli att man fördjupas is sin tro genom det man hittar.

Så, varför ska man tror på bibeln?

Här är några saker som styrker Guds existens, trons och bibelns tillförlitlighet och trovärdighet:

Naturen
Miraklet människan, och naturens och universums komplexitet, både på micro- och makronivå, tex solsystemets finjusterade urverk som tex också är i samklang med vårt behov av dygnsrytm. Det talar starkt för att universum inte är en slump utan skapad.

Bibelns teologi och människosyn
Ont och gott – människans vill ofta men saknar förmågan att bara göra gott. Bibeln ger en väldigt tillfredsställande beskrivning av denna inre konflikt och yttre konflikt och det dilemma vi lever med.
Bibeln har en människosyn som är kompatibel med hur vi fungerar. Med fokus på förlåtelse, omsorg, generositet, ärlighet som förändrat många samhällen och som revolutionerat världen

Bibelns homogenitet
Bibeln består av 66 böcker, skrivna av 40 olika författare från tre kontinenter under ett tidsspann av ca 1500 år, men ger på ett imponerande sätt en samstämmig bild

Bibelns objektivitet
Bibelns förgrundsfigurer beskrivs utan förskönande och ”hjältarna” är istället ofta plågsamt medvetna om sin egen otillräcklighet.
Trots att den är skriven av och om judar är det just det judiska folkets återkommande misslyckanden som beskrivs. Det bidrar till känslan av trovärdighet.

Bibelns budskap
Klingar väl med vår medfödda uppfattning av gott och ont (samvetet). Och många helt sekulära folkslag har tillämpat bibliska grundprinciper utan att nånsin ha kommit i kontakt med den.

Profetian
Israel, ett pytteland men ändå i många avseenden en världens mittpunkt vilket bibeln också pratar om att det är så det kommer vara. Profetior rörsnde
Jesus, Daniels, Jesajas och Johannes (mfl) profetior har och fortsätter att slå in

Bibelns historia
Väldigt många av bibelns berättelser har tidsangivelser, både i judisk kronologi men också till utomjudisk vilket gör det lätt att se om det är fiktion eller verkliga händelser.
Dokumentationen av Jesus liv och uppståndelse är detaljerade och dokumenterade i text av flera vittnen utifrån olika perspektiv.

Trovärdigheten, värd att dö för?
Vad skulle Jesus varit ute efter? Pengar, makt, popularitet, beundrare? Väldigt lite av detta hade han i slutet av sitt tre år långa offentliga verksamhet.
Allt stod och föll med en uppståndelse, som enligt egen utsago skulle ske tre dagar efter hans död.
Elva utav tolv lärjungar blev, efter att ha berättat om detta över allt, martyrer för sin övertygelse. De hävdade att de sett Jesus uppstånden (tilsammans med minst 500 andra ögonvittnen). Att dessa skulle ha offrat sina liv för något de visste var en lögn, utan några som helst andra fördelar som pengar, makt eller popularitet är mycket osannolikt.

Den personliga upplevelsen
Bibeln har ett budskap som förvandlar liv, och som gett mirakulösa bönesvar, och närvaron av en person som bidrar till en frid, stabilitet och glädje.
En faders hand som uppehåller igenom allt.

Så många kristna i världen
Förvandlade människor, drogmissbrukare som fått helt nya liv genom frälsiningen
Även om majoriteten per definition inte alltid har rätt så är det väldigt många, från hög till låg, som skriver under på bibelns verklighetsbeskrivning och som gjort samma upplevelser

Publicerat

Fri från skam

Rom 10:10-11
Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom skall stå där med skam.

Det är lätt att leva med skam. För något man gjort eller borde gjort. Eller att man borde vara eller vara på något sätt. Allt från oönskade ’karaktärsdrag’ till att man sagt och gjort något som förstört en dyrbar relation. Att leva med skam är ett nedbrytande tillstånd.

En del tror att det är där Gud vill ha oss. Att vi, i vetskap om att vi är syndare, ständigt ska påminna oss om att vi inte duger inför honom. Men som versen ovan säger är det tvärt om. – Gud kom till världen för att befria oss från vår skam.

Det grundar sig på att vi erkänner vilka vi är och vad vi gjort, men avgörande på det faktum att Jesus tog vår skam på korset. Där hängde han naken och förnedrad, mitt bland folket, anklagad och dömd som en brottsling, trots att han inte på något sätt gjort sig förtjänt av något av detta. Det var Guds sätt att låta honom bära vår skuld och vår skam. Och när skulden är betald vill inte Gud att vi ska känna skam för vad vi tidigare gjort.

Människor förlåter ju inte lika lätt som Gud. Men även om människor inte vill förlåta när man sökt förlåtelse, är det viktigt att kunna förlåta sig själv. För oförlåtlighet och skam hjälper varken den som inte vill förlåta eller den som inte blir förlåten. Skuld och skam är också något den onde använder mot oss för att binda oss i brustenhet och håller oss borta från gemenskapen med Gud.

Men när Gud förlåter så glömmer han vad vi gjort. Inte för att vi ska fortsätta synda men för att vi ska få chansen att resa oss igen och börja leva igen.

Heb 4:15-16
Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi [Jesus], men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid

Publicerat

Guds rikes biståndpolitik

Så här säger Paulus om en församling i Makedonien ang. att en församlingen i Jerusalem var i ett ekonomiskt svårt läge:
2 Cor 8:
3 De har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga och helt frivilligt, det kan jag intyga. 4 Mycket enträget bad de oss om nåden att få delta i hjälpen åt de heliga. … 9 Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika. … 13 Detta säger jag inte för att andra skall få det bättre och ni få det svårt, utan för att alla skall ha det lika. 14 Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, 15 som det står skrivet: Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist.

Publicerat

Barn som besegrar fienden

Psalm 8:3
Av barns och spädbarns mun
har du upprättat en makt/lovsång
för dina ovänners skull
till att förgöra fiende
och hämnare.

I Guds arme går en obekymrad, sjungande barnaskara nära fronten.
Men, är inte det lite upp och ner?
Tydligen inte för Gud. Han verkar ha en tanke med det.

Varför då?
Kraften fullkomnas i svaghet. När David som ung pojke ställs inför Goliat uppfattar Goliat det som ett hån. Men Gud njuter av att bevisa sin härlighet genom den man inte räknar med. Där har vi barnen. Barn ska ’vänta på sin tid’. Men inte för Gud. När barn besegrar fienden är det ju Gud som får äran. Det kunde ju inte ha gått till på annat sätt. De är modiga för de vet att han aldrig lämnar dem, de är starka för att kraften kommer uteslutande från Honom, de är trygga för de vet att han alltid beskyddar dem.
Barn är en Guds gåva och söner som pilar i en hjältes hand. De fäller den störste fiende långt in i fiendelägret.

Fullkomnad kraft, av kraft som kan väcka upp döda, det räcker till allt vi behöver.

Vi är i krig, inte mot människor, men mot ondskans krigsmakt, som aldrig sover. Vi ser den inte men vi ser dess verkningar. Vi lever, skyddade av försoningsblodet från korset, men det finns stridsfält som ska erövras. Han som är i oss är starkare än den som är i världen, vi är på vinnarsidan och behöver inte vara rädda men vi behöver agera för att avancera. Var plats som din fot beträder är din, vi behöver börja ’trampa’. Krigsfångar ska befrias, fiendefästen brytas ner, och vägen beredas för kungen.

Hur ska det göras?
När vi, tillsammans med barnen, höjer vår röst i hyllningsång till vår kung bävar fienden. Han är inte på något sätt okänd för dem.
När vi påkallar Guds uppmärksamhet i bön kommer han i sin makt, om vi håller ut och kommer ihåg att det inte är fredstid. Gud är inte på något sätt underlägsen fienden men han har gett oss mandatet att påverka hur mycket vi vill se hända. Med bönen som vapen måste vi alltså vara uthålliga, inte för att Gud är sen att svara men för att vi är i krig. Fienden ger inte bort landområden gratis.
’Men jag är så svag’. Ja, men svaghet är en bra utgångsläge för fullkomnad styrka i Gud, och en outtömlig källa av styrka finns i Honom. Och i hans ord. Tron, som kan förflytta berg, kommer ursprungligen därifrån.
Så vänta inte att upplysa även dina barn om vilken befrielsearmé de tillhör utan lär dem dessa principer tidigt och ge dem det andliga bröd som deras ande hungrar efter, så nöjer de sig inte med något mindre när de blir äldre, och kommer tidigt att ha fått lära sig att det inte finns något att vara rädd för, i den store kungens tjänst.

Ps 127:3, Eph 6:12, Math 19:14-15, Prov 22:6, Lu 18:1-8, Joshua 1:3, 2 Cor 12:9, Rom 8:11, 1 John 4:4, Isa 61:1, Dan 10:12-13!, Rom 10:17, 1 Cor 1:27-29

20131207-003320.jpg

Publicerat

Vill du veta vem Gud är?

Vet du vem Gud är? Vill du lära känna honom?
Det är egentligen inte så svårt som vi ofta gör det till.

Det absolut lättaste sättet att börja lära känna en människa är att lyssna på vad personen säger och se hur hon agerar. Att lära känna vad personen gillar, skrattar åt, brinner eller är passionerad för, blir arg av, blir ledsen eller gråter av och se hur personen reagerar i olika situationer.
Allt av det här har Gud gjort det möjligt för oss människor att få veta om honom. Inte i första hand som en andlig uppenbarelse där han kommer ner och berättar allt för oss utan genom hans ord, bibeln.
Det du får veta om du läser bibeln det är vem Gud är. I delar av bibeln finns långa kapitel där Gud talar monolog med någon eller för den delen konverserar, och på många andra ställen ser man hur han agerar i olika situationer, där vi också så gott som alltid får en förklaring till hans handlande.

En del säger att Gamla och Nya testamentet har två olika gudar. Glöm det. Du kan aldrig helt förstå Guds handling i Nya testamentet om du inte har med det Gamla testamentet. Du kan aldrig förstå Guds stora kärleksförklaring till människan, korset, om du inte ser vad det var som ledde fram till det. Gud kan bli arg, och vill vi lära känna honom kan det ju vara bra att veta vad han blir arg av. Men han blir inte arg som vi och blossar upp i vredesmod utan han är nådig och tålmodig mot oss för att han vill att vi få tid att vända oss bort från sånt som gör honom arg. Men han blir inte arg av vad som helst. Han blir arg över det som inte är rätt, som är orättfärdigt. Men även i Guds vrede ser vi hans kärlek. Han hatar allt som vi, som är föremålet för hans kärlek, väljer att förstöra oss själva och relationen till honom med. Allt detta och mycket mer står i bibeln, och biblar finns det ju gott om, i alla fall i vår del av världen.
Tänk att vi på ett så enkelt sätt kan få lära känna honom.

Och så det där men andliga uppenbarelser. Det står i Job att Gud talar både en och två gånger utan att vi lägger märke till det. När Gud talade till Samuel som knappt var fyllda tio, står det att han trodde att det var prästen som ropade på honom. När han sedan fått lära känna Guds röst blev resten av hans liv en nära relation med Gud.
När vi då, som har en tjock bibel att läsa (som inte Samuel hade), genom den lärt känna Gud, vet vi vem vi ska leta efter, vi känner igen honom och hans röst när han kommer, för vi känner honom.
Gå inte miste om möjligheten att lära känna honom, han älskar oss människor och vill oss väl!

Per G Imsen

Eze 16:1-63, Job 33:14-15, 1 Sam 3:2-5

Publicerat

Låt ditt rike komma, låt din vilja ske

builder
”Låt ditt rike komma och låt din vilja ske, såsom i himmelen, så också på jorden.”
Vilka befriande ord! Eftersom Jesus ber oss att be den bönen måste det ju vara möjligt att det kan få vara så. I himlen är det hans vilja som råder (Ps 103:19-21). Hans perfekta, rena, goda vilja. Tänk vad skönt att få be den bönen ’låt din vilja ske’ när vi inte alltid vet vad vi ska be om eller inte riktigt vet vad vi själva vill. Bibeln säger ju att Gud verkar i både vår vilja och handling (Phil 2:13) men ibland kan man känna sig osäker på vad som är hans vilja i olika situationer. Då har Jesus gett oss de orden att be.

Och vad befriande att veta att det är hans rike som ska komma. Det kan vara lätt att glömma att det är hans rike vi bygger på. Att han är både dess grundfundament, byggmästare och kung (1 Co 3:11, Matt 16:18, Jn 18:36-37). Man hamnar lätt i oron att byggandet bara hänger på oss själva. Vi är med och bygger, vi är hans medarbetare (1 Co 3:9), men han har ritningen och det är honom vi jobbar för. Det är han som i första hand är intresserad av att hans rike ska komma, och utbreda sig.

Så vad skönt att ibland bara vila i den bönen: låt ditt rike komma och låt din vilja ske. Det är en bön helt i enighet med hans vilja och han har lovat att svara på sånna böner (1 Jn 5:14-15)!
Per G Imsen
English

Publicerat

Lärjungaskap och ledarskap

När vi tänker på bristen på lärjungaskap i vår tid glömmer vi kanske att lärjungaskap kräver två parter. För att någon ska kunna bli lärjunge krävs att det finns någon som själv vet vad lärjungaskap är och är villig att ge av sin tid och kraft att ta sig an denne (Matt 28:19-20, 2 Tim 2:1).
Ett sådant mentorskap kräver ju tid och beslutsamhet och den som själv inte fått erfara välsignelsen av en sådan relation har kanske svårt att se hur det skulle se ut eller ser kanske inte ens nyttan med det. Det kanske delvis kan förklara avsaknaden av det.

Arbetare till skörden
När Jesus ber sina lärjungar om ’fler arbetare till skörden’ tänker vi kanske att Jesus söker fler evangelister, ’så att vi kan nå fler’. Det gör han givetvis också men vi missar ibland resten av bilden. Att bärga in skörden är bara en del av en skördearbetares arbete. Sen återstår mycket jobb att ta hand om skörden för att den inte ska bli förstörd. Jesus sa ”… gör lärjungar och lär dem att hålla allt jag befallt er”. För Jesus och hans lärjungar tog det ca tre år. Att säga ’ja’ är bara början.
Kanske behöver vi lära oss både att bärga skörden, och att sen kunna ta hand om den.

Bibliskt ledarskap är herdeskap
När bibeln talar om ledarskap talas det inte sällan om herdeskap. När relationen mellan Jesus och lärjungarna skulle beskrivas så var det med bilden av ”en god herde som ger sitt liv för fåren” (Joh 10:11). När Jesus sen sa ”gå och gör lärjungar” och till Petrus ”för mina lamm på bete och var en herde för mina får” hade han i tre år också visat dem vad det innebar. Jesus var överlåten deras andliga utveckling (och även deras materiella behov). Jesus brydde sig om dem! (1 Petr 2:25) Senare i sitt liv för Petrus detta vidare till de nya ledarna, det Jesus sagt till honom till: ”…var herdar för Guds hjord…” (1 Petr 5:2)

Föräldraskap
När Johannes generellt talar om de sista naturliga stadiet i en kristens liv så säger han ”…ni fäder” (1 Joh 2:14). Han kunde sagt …ni andligt vuxna… men han förutsatte att de som mogna kristna blivit andliga föräldrar och förebilder för nästa generation kristna.

Malaki (4:6) profeterar att ”Gud ska vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till fäderna, annars ska han ödelägga landet”. För Gud är alltså detta väldigt avgörande för vår och landets framtid. Men i denna vers ser vi också den andra förutsättningen: Barnens hjärtan till fäderna.
Man kan ha svårt för auktoriteter. Det kan bero på missbrukat förtroende, att någon svikit eller utnyttjat sin position för egna syften. Men man får också vara på sin vakt för att det är ett väldigt mänskligt drag som vi ärvt av bedragaren i lustgården: upproriskhet, högmod. Men Gud vill, för allas bästa, att vi ska erkänna de som gått före. Det tror jag i sin tur kommer att befästa både ung och gammal i sin identitet och uppgift. I vår tid sätter man gärna kort bäst före-datum på mycket men i Guds rike är erfarenhet och mognad en tillgång.

Fadersrollen har ju i vår tid blivit väldigt diffus och omdefinierad men eftersom Gud själv är den som är själva mönsterbilden för faderskap (Ef 3:15), kan vi genom att lära känna honom lära oss vad det verkligen är.
Låt oss sluta att som små barn sätta oss själva först och istället gå ut och göra lärjungar och bli föräldrar, herdar, mentorer för dem och så ge dem ett exempel så de i sin tur kan göra samma sak. Då kommer Guds rike breda ut sig!