När vi tänker på bristen på lärjungaskap i vår tid glömmer vi kanske att lärjungaskap kräver två parter. För att någon ska kunna bli lärjunge krävs att det finns någon som själv vet vad lärjungaskap är och är villig att ge av sin tid och kraft att ta sig an denne (Matt 28:19-20, 2 Tim 2:1).
Ett sådant mentorskap kräver ju tid och beslutsamhet och den som själv inte fått erfara välsignelsen av en sådan relation har kanske svårt att se hur det skulle se ut eller ser kanske inte ens nyttan med det. Det kanske delvis kan förklara avsaknaden av det.
Arbetare till skörden
När Jesus ber sina lärjungar om ’fler arbetare till skörden’ tänker vi kanske att Jesus söker fler evangelister, ’så att vi kan nå fler’. Det gör han givetvis också men vi missar ibland resten av bilden. Att bärga in skörden är bara en del av en skördearbetares arbete. Sen återstår mycket jobb att ta hand om skörden för att den inte ska bli förstörd. Jesus sa ”… gör lärjungar och lär dem att hålla allt jag befallt er”. För Jesus och hans lärjungar tog det ca tre år. Att säga ’ja’ är bara början.
Kanske behöver vi lära oss både att bärga skörden, och att sen kunna ta hand om den.
Bibliskt ledarskap är herdeskap
När bibeln talar om ledarskap talas det inte sällan om herdeskap. När relationen mellan Jesus och lärjungarna skulle beskrivas så var det med bilden av ”en god herde som ger sitt liv för fåren” (Joh 10:11). När Jesus sen sa ”gå och gör lärjungar” och till Petrus ”för mina lamm på bete och var en herde för mina får” hade han i tre år också visat dem vad det innebar. Jesus var överlåten deras andliga utveckling (och även deras materiella behov). Jesus brydde sig om dem! (1 Petr 2:25) Senare i sitt liv för Petrus detta vidare till de nya ledarna, det Jesus sagt till honom till: ”…var herdar för Guds hjord…” (1 Petr 5:2)
Föräldraskap
När Johannes generellt talar om de sista naturliga stadiet i en kristens liv så säger han ”…ni fäder” (1 Joh 2:14). Han kunde sagt …ni andligt vuxna… men han förutsatte att de som mogna kristna blivit andliga föräldrar och förebilder för nästa generation kristna.
Malaki (4:6) profeterar att ”Gud ska vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till fäderna, annars ska han ödelägga landet”. För Gud är alltså detta väldigt avgörande för vår och landets framtid. Men i denna vers ser vi också den andra förutsättningen: Barnens hjärtan till fäderna.
Man kan ha svårt för auktoriteter. Det kan bero på missbrukat förtroende, att någon svikit eller utnyttjat sin position för egna syften. Men man får också vara på sin vakt för att det är ett väldigt mänskligt drag som vi ärvt av bedragaren i lustgården: upproriskhet, högmod. Men Gud vill, för allas bästa, att vi ska erkänna de som gått före. Det tror jag i sin tur kommer att befästa både ung och gammal i sin identitet och uppgift. I vår tid sätter man gärna kort bäst före-datum på mycket men i Guds rike är erfarenhet och mognad en tillgång.
Fadersrollen har ju i vår tid blivit väldigt diffus och omdefinierad men eftersom Gud själv är den som är själva mönsterbilden för faderskap (Ef 3:15), kan vi genom att lära känna honom lära oss vad det verkligen är.
Låt oss sluta att som små barn sätta oss själva först och istället gå ut och göra lärjungar och bli föräldrar, herdar, mentorer för dem och så ge dem ett exempel så de i sin tur kan göra samma sak. Då kommer Guds rike breda ut sig!