Guds rikes biståndpolitik

Så här säger Paulus om en församling i Makedonien ang. att en församlingen i Jerusalem var i ett ekonomiskt svårt läge:
2 Cor 8:
3 De har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga och helt frivilligt, det kan jag intyga. 4 Mycket enträget bad de oss om nåden att få delta i hjälpen åt de heliga. … 9 Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika. … 13 Detta säger jag inte för att andra skall få det bättre och ni få det svårt, utan för att alla skall ha det lika. 14 Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, 15 som det står skrivet: Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist.

Barn som besegrar fienden

Psalm 8:3
Av barns och spädbarns mun
har du upprättat en makt/lovsång
för dina ovänners skull
till att förgöra fiende
och hämnare.

I Guds arme går en obekymrad, sjungande barnaskara nära fronten.
Men, är inte det lite upp och ner?
Tydligen inte för Gud. Han verkar ha en tanke med det.

Varför då?
Kraften fullkomnas i svaghet. När David som ung pojke ställs inför Goliat uppfattar Goliat det som ett hån. Men Gud njuter av att bevisa sin härlighet genom den man inte räknar med. Där har vi barnen. Barn ska ’vänta på sin tid’. Men inte för Gud. När barn besegrar fienden är det ju Gud som får äran. Det kunde ju inte ha gått till på annat sätt. De är modiga för de vet att han aldrig lämnar dem, de är starka för att kraften kommer uteslutande från Honom, de är trygga för de vet att han alltid beskyddar dem.
Barn är en Guds gåva och söner som pilar i en hjältes hand. De fäller den störste fiende långt in i fiendelägret.

Fullkomnad kraft, av kraft som kan väcka upp döda, det räcker till allt vi behöver.

Vi är i krig, inte mot människor, men mot ondskans krigsmakt, som aldrig sover. Vi ser den inte men vi ser dess verkningar. Vi lever, skyddade av försoningsblodet från korset, men det finns stridsfält som ska erövras. Han som är i oss är starkare än den som är i världen, vi är på vinnarsidan och behöver inte vara rädda men vi behöver agera för att avancera. Var plats som din fot beträder är din, vi behöver börja ’trampa’. Krigsfångar ska befrias, fiendefästen brytas ner, och vägen beredas för kungen.

Hur ska det göras?
När vi, tillsammans med barnen, höjer vår röst i hyllningsång till vår kung bävar fienden. Han är inte på något sätt okänd för dem.
När vi påkallar Guds uppmärksamhet i bön kommer han i sin makt, om vi håller ut och kommer ihåg att det inte är fredstid. Gud är inte på något sätt underlägsen fienden men han har gett oss mandatet att påverka hur mycket vi vill se hända. Med bönen som vapen måste vi alltså vara uthålliga, inte för att Gud är sen att svara men för att vi är i krig. Fienden ger inte bort landområden gratis.
’Men jag är så svag’. Ja, men svaghet är en bra utgångsläge för fullkomnad styrka i Gud, och en outtömlig källa av styrka finns i Honom. Och i hans ord. Tron, som kan förflytta berg, kommer ursprungligen därifrån.
Så vänta inte att upplysa även dina barn om vilken befrielsearmé de tillhör utan lär dem dessa principer tidigt och ge dem det andliga bröd som deras ande hungrar efter, så nöjer de sig inte med något mindre när de blir äldre, och kommer tidigt att ha fått lära sig att det inte finns något att vara rädd för, i den store kungens tjänst.

Ps 127:3, Eph 6:12, Math 19:14-15, Prov 22:6, Lu 18:1-8, Joshua 1:3, 2 Cor 12:9, Rom 8:11, 1 John 4:4, Isa 61:1, Dan 10:12-13!, Rom 10:17, 1 Cor 1:27-29

20131207-003320.jpg

Vill du veta vem Gud är?

Vet du vem Gud är? Vill du lära känna honom?
Det är egentligen inte så svårt som vi ofta gör det till.

Det absolut lättaste sättet att börja lära känna en människa är att lyssna på vad personen säger och se hur hon agerar. Att lära känna vad personen gillar, skrattar åt, brinner eller är passionerad för, blir arg av, blir ledsen eller gråter av och se hur personen reagerar i olika situationer.
Allt av det här har Gud gjort det möjligt för oss människor att få veta om honom. Inte i första hand som en andlig uppenbarelse där han kommer ner och berättar allt för oss utan genom hans ord, bibeln.
Det du får veta om du läser bibeln det är vem Gud är. I delar av bibeln finns långa kapitel där Gud talar monolog med någon eller för den delen konverserar, och på många andra ställen ser man hur han agerar i olika situationer, där vi också så gott som alltid får en förklaring till hans handlande.

En del säger att Gamla och Nya testamentet har två olika gudar. Glöm det. Du kan aldrig helt förstå Guds handling i Nya testamentet om du inte har med det Gamla testamentet. Du kan aldrig förstå Guds stora kärleksförklaring till människan, korset, om du inte ser vad det var som ledde fram till det. Gud kan bli arg, och vill vi lära känna honom kan det ju vara bra att veta vad han blir arg av. Men han blir inte arg som vi och blossar upp i vredesmod utan han är nådig och tålmodig mot oss för att han vill att vi få tid att vända oss bort från sånt som gör honom arg. Men han blir inte arg av vad som helst. Han blir arg över det som inte är rätt, som är orättfärdigt. Men även i Guds vrede ser vi hans kärlek. Han hatar allt som vi, som är föremålet för hans kärlek, väljer att förstöra oss själva och relationen till honom med. Allt detta och mycket mer står i bibeln, och biblar finns det ju gott om, i alla fall i vår del av världen.
Tänk att vi på ett så enkelt sätt kan få lära känna honom.

Och så det där men andliga uppenbarelser. Det står i Job att Gud talar både en och två gånger utan att vi lägger märke till det. När Gud talade till Samuel som knappt var fyllda tio, står det att han trodde att det var prästen som ropade på honom. När han sedan fått lära känna Guds röst blev resten av hans liv en nära relation med Gud.
När vi då, som har en tjock bibel att läsa (som inte Samuel hade), genom den lärt känna Gud, vet vi vem vi ska leta efter, vi känner igen honom och hans röst när han kommer, för vi känner honom.
Gå inte miste om möjligheten att lära känna honom, han älskar oss människor och vill oss väl!

Per G Imsen

Eze 16:1-63, Job 33:14-15, 1 Sam 3:2-5

Låt ditt rike komma, låt din vilja ske

builder
”Låt ditt rike komma och låt din vilja ske, såsom i himmelen, så också på jorden.”
Vilka befriande ord! Eftersom Jesus ber oss att be den bönen måste det ju vara möjligt att det kan få vara så. I himlen är det hans vilja som råder (Ps 103:19-21). Hans perfekta, rena, goda vilja. Tänk vad skönt att få be den bönen ’låt din vilja ske’ när vi inte alltid vet vad vi ska be om eller inte riktigt vet vad vi själva vill. Bibeln säger ju att Gud verkar i både vår vilja och handling (Phil 2:13) men ibland kan man känna sig osäker på vad som är hans vilja i olika situationer. Då har Jesus gett oss de orden att be.

Och vad befriande att veta att det är hans rike som ska komma. Det kan vara lätt att glömma att det är hans rike vi bygger på. Att han är både dess grundfundament, byggmästare och kung (1 Co 3:11, Matt 16:18, Jn 18:36-37). Man hamnar lätt i oron att byggandet bara hänger på oss själva. Vi är med och bygger, vi är hans medarbetare (1 Co 3:9), men han har ritningen och det är honom vi jobbar för. Det är han som i första hand är intresserad av att hans rike ska komma, och utbreda sig.

Så vad skönt att ibland bara vila i den bönen: låt ditt rike komma och låt din vilja ske. Det är en bön helt i enighet med hans vilja och han har lovat att svara på sånna böner (1 Jn 5:14-15)!
Per G Imsen
English

Lärjungaskap och ledarskap

När vi tänker på bristen på lärjungaskap i vår tid glömmer vi kanske att lärjungaskap kräver två parter. För att någon ska kunna bli lärjunge krävs att det finns någon som själv vet vad lärjungaskap är och är villig att ge av sin tid och kraft att ta sig an denne (Matt 28:19-20, 2 Tim 2:1).
Ett sådant mentorskap kräver ju tid och beslutsamhet och den som själv inte fått erfara välsignelsen av en sådan relation har kanske svårt att se hur det skulle se ut eller ser kanske inte ens nyttan med det. Det kanske delvis kan förklara avsaknaden av det.

Arbetare till skörden
När Jesus ber sina lärjungar om ’fler arbetare till skörden’ tänker vi kanske att Jesus söker fler evangelister, ’så att vi kan nå fler’. Det gör han givetvis också men vi missar ibland resten av bilden. Att bärga in skörden är bara en del av en skördearbetares arbete. Sen återstår mycket jobb att ta hand om skörden för att den inte ska bli förstörd. Jesus sa ”… gör lärjungar och lär dem att hålla allt jag befallt er”. För Jesus och hans lärjungar tog det ca tre år. Att säga ’ja’ är bara början.
Kanske behöver vi lära oss både att bärga skörden, och att sen kunna ta hand om den.

Bibliskt ledarskap är herdeskap
När bibeln talar om ledarskap talas det inte sällan om herdeskap. När relationen mellan Jesus och lärjungarna skulle beskrivas så var det med bilden av ”en god herde som ger sitt liv för fåren” (Joh 10:11). När Jesus sen sa ”gå och gör lärjungar” och till Petrus ”för mina lamm på bete och var en herde för mina får” hade han i tre år också visat dem vad det innebar. Jesus var överlåten deras andliga utveckling (och även deras materiella behov). Jesus brydde sig om dem! (1 Petr 2:25) Senare i sitt liv för Petrus detta vidare till de nya ledarna, det Jesus sagt till honom till: ”…var herdar för Guds hjord…” (1 Petr 5:2)

Föräldraskap
När Johannes generellt talar om de sista naturliga stadiet i en kristens liv så säger han ”…ni fäder” (1 Joh 2:14). Han kunde sagt …ni andligt vuxna… men han förutsatte att de som mogna kristna blivit andliga föräldrar och förebilder för nästa generation kristna.

Malaki (4:6) profeterar att ”Gud ska vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till fäderna, annars ska han ödelägga landet”. För Gud är alltså detta väldigt avgörande för vår och landets framtid. Men i denna vers ser vi också den andra förutsättningen: Barnens hjärtan till fäderna.
Man kan ha svårt för auktoriteter. Det kan bero på missbrukat förtroende, att någon svikit eller utnyttjat sin position för egna syften. Men man får också vara på sin vakt för att det är ett väldigt mänskligt drag som vi ärvt av bedragaren i lustgården: upproriskhet, högmod. Men Gud vill, för allas bästa, att vi ska erkänna de som gått före. Det tror jag i sin tur kommer att befästa både ung och gammal i sin identitet och uppgift. I vår tid sätter man gärna kort bäst före-datum på mycket men i Guds rike är erfarenhet och mognad en tillgång.

Fadersrollen har ju i vår tid blivit väldigt diffus och omdefinierad men eftersom Gud själv är den som är själva mönsterbilden för faderskap (Ef 3:15), kan vi genom att lära känna honom lära oss vad det verkligen är.
Låt oss sluta att som små barn sätta oss själva först och istället gå ut och göra lärjungar och bli föräldrar, herdar, mentorer för dem och så ge dem ett exempel så de i sin tur kan göra samma sak. Då kommer Guds rike breda ut sig!

Kjell-Åke Eliasson – Vad innebär Guds vapenrustning?

En predikan med många bra verktyg för det dagliga livet! Den andliga strid den kristne har att utkämpa handlar ofta om vår tankevärld, vilka tankar om oss själva och Gud som vi låter styra vårt agerande.

”Det kristna livet är en vandring i en krigszon på ockuperad mark och för att vara segerrik behövs medvetenhet om fiendens planer och utrustning för att möta livet. I denna undervisningsserie får du veta hur du konkret tillägnar dig den vapenrustning som finns beskriven i Efesierbrevets sjätte kapitel.” Detta är den 5:e delen i en serie på 5 delar.

Kris Vallotton – Avundsjuka

Kris provocerar lite och utmanar vår Gudsbild. Gud har rätten att göra som han vill och ger, under olika tider, olika människor speciell favör och det bästa vi kan göra är att ödmjuka oss inför detta faktum, för att kunna ta emot av det som Gud gör genom dem.
Matt 23:12 Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.