Från värdelös till ovärderlig
En oktoberpsalm
Fader du känner mig
Du vet vem jag är
Du har skapat mig, som den jag är
Du vet vad jag behöver
Du känner mina svagheter
Du vet var jag ofta glömmer:
Vem du är, och vem jag är
Du vet mina tankar
Du känner min väg
Du har följt mina steg så länge jag levat
Du vet om mina misslyckanden
Du vet var jag gått fel
Du vet när jag är missmodig
Och du vet var det kommer ifrån
Men i allt detta har du förblivit trofast
Du har aldrig svikit mig
För du skapade mig i kärlek
Och ser på mig i kärlek
Du räddade mig i kärlek
För dina tankar är mycket högre än mina tankar
Du ser det jag inte ser
Dina vägar är inte mina vägar
Mitt slut är bara din början
För du är Gud, och jag en människa
Och det du vill det gör du
Därför tog du dig an mig
Du kallar mig din son
Och du kommer alltid vara min far
Som aldrig lämnar mig
Du kan inte missförstå mig
För du vet ju vem jag är och vad jag tänker
Tack för denna gåva
Tack för att du löste ut mig och gav mig ditt släktnamn
Din kärlek kommer alltid att vara ett mysterium
Men samtidigt ett faktum
Du älskar mig, och jag är din
Ingenting skilja mig från dig
Rädda världen
Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ? – Mark 8:36
Det är ju en ädel tanke att vilja rädda planeten jorden. Det är ett långsiktigt projekt, som handlar om kommande generationers väl. Att i det sammanhanget säga att man istället har sin tillförsikt i att det finns ett liv efter detta eftersom jorden en gång oundvikligen ändå kommer att ge upp brukas ses som själviskt och oansvarigt. Som att man bara bryr sig om sig själv och struntar i barnens framtid.
Men Gud har lovat att skapa en ny jord. Och han skulle kunna skapa hur många nya jordar som helst. Men en människas själ är oersättlig. Därför säger Jesus till oss att vara rädda om våra själar och påminna andra om att göra likadant. Att människan själv inte går förlorad. Gud kommer dessutom skapa en ny jord och han vill att vi ska befolka den. Därför behöver vi ha prioriteringarna i rätt ordning. Det behöver nödvändigtvis inte utesluta varann; att värna om miljön och inte missbruka jordens resurser är viktigt, men först behöver vi se till att våra och våra medmänniskors själar är i trygga händer för evigheten. För vad hjäper det att rädda världen om mänskligheten går evigt förlorad?
Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. – John 17:3
Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. – Romans 10:9
Alla kommer inte alltid hålla med
Man brukar väl säga att det är ett svenskt fenomen, att ingen vågar sticka ut, eller stå för något som inte majoriteten godkänner. Men troligtvis är det snarare en allmänmänsklig egenskap. Den bekvämaste vägen är ju för det mesta att försöka ligga lågt för att undvika konflikter.
Hur populärt det kristna budskapet är varierar ifrån tid till plats. Ibland välkomnas det med öppna armar och ibland hatas och förföljs det. Frågan är hur den troende förhåller sig när vindarna vänder. Paulus skriver så här i sitt brev till Timoteus:
Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus som ska döma levande och döda, inför hans uppenbarelse och hans rike: predika ordet, träd fram i tid och otid, tillrättavisa, varna och förmana med allt tålamod och all undervisning. Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. Men var du sund och förnuftig på alla sätt. Bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst. – 2 Timothy 4:1-5 (SFB)
Att stå upp för evangelium har i perioder varit sammankopplat med förföljelse och lidande. Trots att det är ett kärlekens budskap har hatet emot det lett till att de som predikar det fått sätta livet till. Så är det inte i Sverige idag. Här kan man bli kallad ovetenskaplig, sagobokstroende, fundamentalist, sekterist, eller liknande, eller kanske förlora en facebookvänskap. Men oftast inte mycket mer. Men ändå viker vi oss lättare än de som haft mycket mer på spel.
Men sanningen är det som gör människan fri, och är något sant när alla håller med så är det inte mindre sant för att ingen gör det. Alla kommer inte att hålla med. Men det uppdrag vi fått är att vara frimodiga och uthålliga ändå. För många kommer också att ta emot.
Vi är ljuset på berget. Och oavsett vad världen för tillfället själv tror om det är det är vad den behöver.
Kärlekens väg
”Då nu Kristus har lidit till kroppen, skall också ni beväpna er med samma sinne. Ty den som får lida till kroppen har slutat synda, så att han den tid som är kvar inte längre lever efter mänskliga begär utan efter Guds vilja”.
1 Peter 4:1-2
Moderna psykologiska perspektiv har sitt fokus på att vi människor söker efter tillfredställelse eller njutning på olika sätt. Därför kan man bäst hjälpa en människa genom att få den att tex förstå att ett långsiktigt perspektiv är det mest njutbara. Om man som exempel vill hjälpa en drogmissbrukare att sluta behöver man få denne att förstå att den kortsiktiga njutning drogtripparna innebär bara leder till avsaknad av njutning (dvs lidande) i långa loppet. Den mesta möjliga mån av tillfredställelse uppnås genom att sluta med drogerna.
Bibeln vill också hjälpa oss och Jesus säger på ett sätt samma sak: Även om världslig rikedom är kortsiktigt njutbar är en evig skatt det mycket mer (Mat 6:19-20). Men Jesus vill egentligen inte att det vi gör ska göras primärt för vår egen skull. Han lockar oss visserligen i vår egen fallenhet, vår självcentrering, med det vi söker efter för att nå oss, men med målet att sen forma oss att bli lika honom; att bli osjälviska.
Lagen säger ju: Du ska älska din nästa som dig själv (Gal 5:14). Så synd, att bryta mot lagen, är med andra ord att vara just kärlekslös och självisk. Den som är osjälvisk sätter andras tillfredställelse, hälsa, välgång osv framför sin egen. Det är en av de saker jag tror Petrus menar med lidande: ”den som lider har slutat synda” (1 Pet 4:2). – Att leva för andras bästa innebär att den egna tillfredsställelsen får lämna plats. Man lever inte längre primärt för sin egen skull utan offrar sig för andras.
I den andan säger Paulus:
”Jag skulle önska att jag själv vore fördömd och skild från Kristus i mina bröders ställe- mina landsmän efter härstamning”. Rom 9:3
Det är ju ett ofattbart uttalande men kanske den yttersta konsekvensen av att ha blivit helt Kristuslik. Att vara uppslukad i kärlekens mysterium; den kärlek som inte söker sitt (1 Cor 13:5).
Lidande är inget att söka för sakens skull men att ”beväpna sig med Kristi sinne” är att omvända sig från ett värdsligt tankesätt inställt på självisk njutning. Att istället för att jaga egen tillfredställelse, leva för andra även om det leder till personliga förluster eller lidande. Då lever jag inte för mig själv, jag är bättre rustad för livet och är samtidigt en som går i mästarens fotspår. Den väg han själv gick när han visade oss vad sann kärlek är.
Personligt
Personligt. Jesus vill att vår relation till honom ska vara personlig. ’Älskar du mig’, frågar Jesus Petrus. ’Älskar Du mig? Mer än de andra?’ Nån kanske tycker att Gud är för avlägsen för att relateras till på det sättet. Men det är ju han själv som ställer frågan. Vid ett annat tillfälle säger han ’den som inte älskar mig mer än sin familj är inte värdig’. Jesus vill ha en nära, förtrolig, familjär relation. Som en bror. Som jag kan dela allt med. Glädje och sorg. Motgångar och medgångar. Misstag och felsteg, oförätter och hjärtesorger. Befodringar och framgångar. Han gläds och gråter med mig. Han beskyddar mig som en storebror gör. Mina problem är hans problem. Behöver jag något ställer han alltid upp.
Samtidigt är han Guds förstfödde och universums herre. Och jag vanhedrar eller ifrågasätter honom inte, utan ger honom den vördnad och ära han är värd. Och lyder honom. Han är ju herre också över mig. Men också min bror. Han ber om min odelade lojalitet. Själv är han helt överlåten mig. Och trofast.
Lär känna Gud mer personligen. Det är han som inbjuder till det.
Att övervinna rädsla
Davids strid mot Goliat började långt innan stenen flög från Davids slunga. Och David kunde ha varit besegrad redan innan Goliat hunnit höja vapnet. Han kunde ha lyssnat på sina bröder, om hur liten och inkapabel de tyckte han var. Dom om nån kände väl David? Eller Sauls betyg på David. – Saul borde ju veta hur en soldat ska se ut. Han hade lett många krig. Eller kunde han ha blivit paralyserad av Goliats ord om honom. Goliat visade inga tecken på rädsla för en ”hundvalp” som David. Men David var fast i sitt sinne. Och han informerar Goliat om att det istället är han som är chanslös, eftersom David har Gud med sig.
Nu kan man kan tänka att det räcker att ha Gud med sig för att segra. Men min poäng är att David också gjort sin hemläxa. Gud var ju med hela Israel, men det var bara David som vågade utmana Goliat. Han kunde låtit människors ord eller egna nedvärderande tankar överösta det Gud sagt om honom, men han gjorde inte det. David måste ha förberett sig långt innan. Han hade redan skrivit många psalmer om Guds storhet, om förbundet och Guds löften och hade sjungit dessa om och om igen ute bland fåren. David hade sin klippa i Gud och visste hur Han såg på honom. David hade tränat sitt sinne. Därför kunde han avslöja rädslan och tillät den inte lura eller avväpna honom.
Människor föds med olika mått av mod och man har olika utgångslägen. Och det kan vara läskigt att konfrontera sina rädslor när man känner att man blir utmanad, men man kan vinna seger och få uppleva frihet om man inte låter sig bli lurad. Gud har sista ordet om vem han är och vilka vi är i honom. Och det behöver man banka in i ryggmärgen genom att meditera på Hans ord. Den som gör det kan ingen jätte stoppa!
En rättvis Gud
Man kan tycka att vi lever i en orättvis värld och därför att Gud är orättvis. Men faktum är att Gud lovat varje människa en rättvis prövning en dag (Hebr 9:27). Då kommer varje människa få lägga fram sin sak och sina klagomål inför honom. Och Gud kommer i omutbar rättvisa ta sig an varje människas fall. Han kommer ta hänsyn till sociala förhållanden, ekonomiska och andra omständigheter och han kommer ha ett komplett underlag, som den Gud han är, för sitt slutgiltiga domslut. Den till exempel som föddes i fattigdom är lovad mångdubbel kompensation (Lu 6:20-21). Och för de som blivit utsatta för andras grymhet kommer rättvisa att skipas (Rom 12:19).
Men eftersom Gud den dagen kommer ta sig an, inte bara delar av utan hela vårt livsverk erbjuder han också varje människa en advokat. Han verkar ha underlag för att vi behöver det. Inte en som föröker fria oss genom att förvränga sanningen till vår fördel eller prata oss ur vår skuld men en som faktisk erbjudit sig själv i utbyte vid eventuell fällande dom. Och eftersom vi alla, förutom det att vi också utsatts för orättvisor och andra människors själviskhet eller grymhet, även själva i varierande mått gjort oss skyldiga till sådant, är det verkligen ett erbjudande att ta fasta på.
För Gud är fortfarande rättvis; Med vad andra gjort mot oss; ja, han kommer ta det med dem. Men också mot oss. Han kommer inte se mellan fingrarna med någons register, inte heller vårt. Därför har vi allt att vinna på att ta (och allt att förlora på att inte ta) hans erbjudande om att kunna bli benådad. Rik som fattig. Advokaten kräver inget arvode utan bara att vi överlåter vårt fall redan nu helt till honom. Han erbjuder oss också rehabilitering och en ny identitet, att leda oss bort från vår brottsbana för att vi inte ska dra på oss mer skuld, och ett rent register. Tar vi den utsträckta handen idag kan vi vara trygga den dag domen ska falla (1 Joh 4:17). Eftersom domstolen förberett varje människa en utväg!
Att förneka sig själv
”Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten.
”Jesus sade till honom:”Det står också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud.”Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: ”Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig.
”Då sade Jesus till honom:”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.”
– Matthew 4:6-10
Ibland känns det som att vi kristna tror att det enda den onde har att erbjuda oss är ett miserabelt liv. Och att det bara är Gud som kan förverkliga våra drömmar eller låta våra gåvor nå sin fulla potential. Om det vore så skulle ju den onde vara borträknad för länge sen. Nej, tvärtom är det just erkännande, inflytande och framgång han erbjuder oss. Den onde är listig och kommer inte fresta oss med något som vi inte vill ha. Hur den onde festar kan vi se i passagen där Jesus frestades.
Jesus valde att inte förverkliga sina drömmar, för var han människa som vi måste han också ha haft drömmar här nere. Han kan ju inte gått omkring och längtat efter att bli utstött, förföljd och dödad. Han kunde med sin ledarskapstalang, sina helandegåvor och sin folklighet kunnat levt ett gott liv, och undvikit det mest kontroversiella. Eller stannat kvar i sin himmel. Men han valde den väg hans Fader givit honom. Att välja bort sig själv. När Petrus sedan säger att Jesus alls inte ska behöva genomgå detta då säger Jesus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar.”
Sk satanister säger själva att deras religion inte har något med tillbedjan av Satan att göra, utan om just självförverkligande och i praktiken är det ju ytters få jordbor som bokstavligen tillber den onde. Och när våra liv som kristna också i huvudsak kretsar kring ”min” lycka, ”mina” gåvor och ”min” outnyttjade potential är det kanske det är just människotankar det rör sig om? Och människans och den ondes tankar verkar falla så i linje med varann att Jesus inte skiljer på dem när han konfronterar Petrus. Därför måste vi också vara vaksamma på hur vi tänker. Och eftersom vi inte har det naturligt i oss behöver vi fylla oss med Jesus undervisning, med ”Guds tankar”. Jesus sa: Den som vill bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull skall vinna det.
Jesus vill att vi ska vinna det, det behöver ingen tvivla på. Men för att vi ska göra det behöver vi följa honom. Och det innebär att förneka sig själv, ge upp sina egna drömmar, lägga sina gåvor på hans offeraltare, så de får tjäna hans syften och inte våra egna, och ge honom spiran. Gud vill inte bara ha vårat skräp, han vill ha hela oss. ”Our wrongs and our rights”. Då kan han använda oss som han tänkt och så har han lovat oss något som är långt mer värt än allt vad denna värld kan erbjuda och en evighet tillsammans med honom!