”Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa”, lyder ett av de tio budorden Mose fick av Gud på berget Sinai.
– Vad är pålitligt och sant, är en av de stora frågorna idag. – Vad av det vi hör, ser eller läser kan vi lita på längre? Men det är egentligen en logisk konsekvens av att vi efter årtionden av resonerande landat i att sanning är något subjektivt. ”Det är sant om det är sant för dig”. Och nu finns också de tekniska hjälpmedlen att skapa sig den verklighetsbild man själv föredrar.
Men sanningen är inte en känsla eller en uppfattning. Det åttonde budet är en reflektion av Guds eget väsen och natur. – Jag är Sanningen, sa Jesus. Gud kan inte ljuga. Ordet han gav Mose gäller oss personligen, men också oss som mänsklighet. Om vi värderar sanning högt kommer vi till slut nå fram till svaren på våra frågor. Men i ett tomrum utan honom kommer lögnen att regera. Och mörka krafter som vill vår ofärd trivas.
Budorden kan viftas bort som banala levnadsregler som vi inte behöver förhålla oss till idag, men de är fundament och principer som vårt land en gång byggdes på och som civilisationer vilat på sedan urminnes tider. Det är när dessa börjar fallera som också civilisationer fallerar. Vi kan inte forcera någon annan men vi kan själva välja att leva i sanning. Sanningen kommer ofta med ett pris. Men det är också sanningen som sätter oss fria.